Det här är adhd

Om du har adhd kan du ha svårt att koncentrera dig, hålla ordning på saker och kontrollera impulser. I den här texten får du veta vad adhd är för något och vad det kan innebära att ha en adhd-diagnos.

Adhd är inte en sjukdom, utan en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Adhd påverkar hur du kan koncentrera dig och kontrollera ditt beteende. Den kan även påverka hur aktiv eller intensiv du är. Adhd har ingenting med hur intelligent du är som person, utan handlar om hur hjärnan och nervsystemet fungerar.

Bokstavskombinationen adhd står för Attention (uppmärksamhet) Deficit (brist) Hyperactivity (överaktivitet) Disorder (störning). Ibland kallas adhd på svenska även för uppmärksamhetsstörning.

En variant av adhd är add. Det är i princip detsamma som adhd, men utan överaktiviteten. Om du har add kan du ha svårt med din koncentration och uppmärksamhet, i likhet med adhd.

Vanliga symtom – så märks adhd

Impulskontroll, uppmärksamhet och överaktivitet är de mest grundläggande symtomen för adhd. Symtomen kan visa sig var för sig eller i kombination med varandra. Att ha adhd kan yttra sig på olika sätt hos personer och olika symtom kan visa sig under olika tidpunkter i livet. Typen av svårighet varierar beroende på individ.

De tre vanligaste symtomen:
• Svårighet med uppmärksamhet
• Svårt med impulskontroll
• Överaktivitet

Ytterligare symtom en person med adhd kan känna igen sig i:
• Svårigheter att följa långa instruktioner
• Svårt att komma igång med uppgifter
• Många tankar och idéer i huvudet samtidigt
• Svårt att passa tider
• Svårt att hålla ordning på saker och ting
• Svårigheter att sova

Så ställs en diagnos

Om en person har adhd är det oftast svårt att upptäcka innan fyra års ålder. Symtomen bör dock ha visat sig innan tolv års ålder. Om du misstänker att du eller ditt barn har adhd kan du vända dig till din vårdcentral, barnavårdscentral eller till barn- och ungdomspsykiatrin.

För att ställa en adhd-diagnos görs en bedömning av ett team bestående av läkare, psykolog och andra yrkesgrupper. Det kan till exempel handla om sjukgymnaster, logopeder eller arbetsterapeuter. Bedömningen görs med hjälp av en utredning som bland annat består av medicinsk undersökning, tester och intervjuer.

För att uppfylla diagnosen adhd krävs att svårigheterna ska ha funnits under en längre tid, att de skapar stora problem i vardagen och att de märks i flera miljöer. Till exempel både i skolan och i hemmet. Här kan du läsa mer om hur en utredning går till.

Det finns hjälp och stöd att få

Om du eller ditt barn har adhd finns hjälp att få. Vilken hjälp du får beror på vilka besvär du har.

Om man får en adhd-diagnos är den vanligaste behandlingen medicinering i kombination med psykosociala eller beteendeinriktade insatser. De vanligaste läkemedlen är så kallade centralstimulerande medel, men även annan slags medicinering kan förekomma. Medicinen ska hjälpa till att lindra de symtom som stör funktion och utveckling hos personen med adhd.

Om personen går i skolan är det viktigt att hen får rätt stöd även där. Barn har enligt lag rätt till individuell skolplan om det finns behov och det är då skolans ansvar att göra anpassningar. Till exempel kan specialpedagogiska insatser behövas.

Därför får man adhd

I nuläget är det bara delvis känt vad adhd beror på. Bland annat handlar det om så kallade signalsubstanser i hjärnan.

Signalsubstanserna finns till för att olika nervceller i hjärnan ska kunna kommunicera med varandra. Här är bland annat dopamin, serotonin och noradrenalin viktiga signalsubstanser för en persons kommunikationsförmåga. Om man har adhd kan dessa fungera på ett annorlunda sätt.

Det finns även en koppling till arv och miljö. I många fall är ärftlighet den viktigaste faktorn till varför en person får adhd. Men det har även visat sig att biologiska och psykosociala miljöfaktorer kan påverka.

Så vanligt är adhd

Enligt Socialstyrelsen beräknas cirka 5-7 procent av alla barn ha adhd. Diagnosen är dubbelt så vanlig hos pojkar som hos flickor. Hos vuxna beräknas adhd förekomma hos cirka 3 procent. Det här enligt internationella studier.

Det är vanligt att en person med adhd även har inlärningssvårigheter eller en diagnos inom autismspektrumet. Även språk- och talstörningar samt tics är vanligt förekommande ihop med adhd. Här skriver vi mer om vad autism innebär.

Anhörig till en person med adhd

Ibland kan det vara svårt att som anhörig veta hur man ska agera. Men även här finns hjälp och stöd att få. Om det är ditt barn som har adhd finns det flera olika föräldrautbildningar och verktyg som kan ge bra råd och stöd i vardagen.

Du kan även prata med det team som gjorde barnets utredning eller socialtjänsten i din kommun för att få råd. I vissa kommuner finns anhöriggrupper där man får prata med andra personer i liknande situation. Du kan även ta hjälp av till exempel intresseorganisationen Attention som finns till för personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och deras anhöriga.

Hos 1177 kan du läsa ännu mer om den hjälp du kan få som anhörig.

Våra källor – här kan du läsa mer

1177
Hjärnfonden
Riksförbundet Attention
Umo